Archive | mars, 2009

Drömfilmen

28 Mar

Jag steg upp häromnatten och slog på TV:n. Klockan var ungefär tre. Det var en collegefilm på en dansk kanal. En frat-fest med fylla och nördiga killar som letade villiga tjejer. Vilken usel film. Men mitt i denna B-smet såg jag Claire från Six Feet Under, och där var Rico, från samma serie. Och där, bakom trummorna sitter ju Dr Turk från Scrubs. Stackars dem att vara med i en så dålig film. Den där killen där borta, var inte han också med i Six Feet Under? Peter Facinelli var med i knappt en säsong. Hans karaktär hette Jimmy. Han var den coola konstnärseleven som lockade Claire på dåligheter.  Jag drömmer nog. Skulle alla de här vara med i samma genomruttna film? Jag tror inte det.

claire

Men, jo, det är sant. Filmen heter Can’t Hardly Wait. Den måste ha gått på bio i USA för Roger Ebert recenserar den. Så här börjar han sin recension från den 12 juni 1998:

There’s one character in Can’t Hardly Wait who is interesting and funny. Maybe it was a mistake to write her in; she makes the other characters look like gnat-brained bozos. Her name is Denise, she is played by Lauren Ambrose, and she has a merry face, a biting tongue and a sardonic angle on high school. Her classmates look like candidates for ”Starship Troopers” or the Sports Illustrated swimsuit pictorial.

Jag har sett den. Hoppas ni slipper upprepa mitt misstag.

Föreställning, inte rock

24 Mar

Det var en märkligt fullmatad konsertfredag i Malmö. Förutom tidigare nämnda Fever Ray, Laleh och David Byrne så spelade också Torsson och Ulf Lundell i stan samtidigt. Samtliga arrangemang hade god publik, såvitt jag förstår.

David Byrnes konsert på konserthuset var farligt nära en dansföreställning. Tre dansare tog stor plats och gjorde rörelserna som Byrne själv kanske börjar bli för gammal för. Det var fint och välrepreterat men inte det jag helst ser på en rockscen. Eller så hade jag fel förväntningar. Det var ju faktiskt inte en rockscen, det var Malmö konserthus, och på den scenen var föreställningen helt perfekt. Bra ljud, skickliga musiker. De lyckades t o m återskapa ett spår från My Life in the Bush of Ghosts. Jag ville ha mer närhet och energi. Fast det var inte utlovat, så jag borde inte vara besviken för den sakens skull.

Efteråt gick vi till Vinylbaren. Bandet och dansarna kom strax därpå, men David var någon annanstans.

Fullmatad fredag

18 Mar

På fredag ska jag se David Byrne på konserthuset i Malmö. Samtidigt i Malmö spelar Laleh på KB och Fever Ray på Babel. I Lund är det litteraturevenemang med Aris Fioretos, Magnus Ödmark m fl på Stadshallen. Fyra evenemang samtidigt som jag skulle velat se allihop. Men det blir Byrne. De andra blir lättare att se igen. Jag har väldigt gamla minnen av Talking Heads, från innan jag förstod något om musik. Byrne såg jag på KB för några år sedan och jag har följt hans nätdagbok sedan dess. Han skriver inte så mycket om musik. Egentligen är det den minst intressanta sidan av honom, lustigt nog. Han skriver mer om politik i det stora och det lilla, och konst och cykling… Han är en bra källa till kunskap och rent av visdom, törs jag påstå. Men han gör bra musik också.

David Byrne kommer att göra ett bra jobb, det kommer att bli en bra konsert.

Men det kommer inte att bli som det var för länge sedan. Den magin tillhör det förflutna.

Jag, Blackie och Antikvarisk bokmässa i Ystads Allehanda

17 Mar

Idag skriver Ystads Allehanda om mig och den stundande antikvariska bokmässan på Klostret i Ystad 25-26 april. Min hund, Blackie visade sig vara très photogénique, trots att ögonen oftast döljs av hans lugg. I artikeln finns ett helt bildspel med hund- och bokbilder.

bilde

Intresserar och intresserar…

16 Mar

Ett klargörande rörande nedanstående post: Det är klart att den fysiska boken intresserar mig, intresserar mig mycket. Men om jag måste välja mellan innehållet och den fysiska boken så väljer jag det förra. Jag gråter inte blod den dag då den digitala boken konkurrerar ut pappersboken, så länge jag kan få tag på allt jag vill läsa och kan läsa det på ett njutbart vis.

Oscar Wildes korta förunderliga liv

15 Mar

chp_oscar_wilde

I DN Boklördag berättar Kristian Petri om en bok som beskriver Oscar Wildes bibliotek. Det är ett givet inköp. I recensionen står det att Wilde gärna antecknade och t o m rev ut sidor ur sina böcker. Han använde litteraturen, han samlade inte. Precis så ska det vara. Jag samlar på litteratur, men inte på böcker. Den fysiska produkten bok intresserar mig inte. Jag ser fram emot den dag då böcker kan läsas digitalt på ett lika njutbart vis som en pappersbok. Som bokhandlare ser jag däremot mörkt på framtiden. Pappersboken är på väg tillbaka. Den digitala boken är framtiden.

Biblioteket i Ystad huserar en samling böcker om och av Oscar Wilde. Det rör sig om drygt tretusen böcker. John Andrén testamenterade sin boksamling till staden och vem som helst kan få titta på och läsa böckerna. De får dock inte lämna huset. För den litteraturintresserade turisten är det ett utflyktsmål att rekommendera.

Också i Boklördag, intervju med Pauline Wolff. Jag hoppas kunna läsa Swede ganska snart. Hon framhåller Cormac McCarthys Blood Meridian or An Evening Redness in the West, och det gör ju jag med. Det är hans bästa. Sedan tycker hon att Deadwood är en bra TV-serie, men den har jag inte fattat. Nu går den väl inte på TV längre, så jag slipper ge den en ny chans.

Tändstickstricket

13 Mar

För några månader sedan hörde jag på radioprogrammet Meny i P1 att man kunde slippa rinnande ögon vid lökhackningen om man satte en tändsticka i munnen. Det låter helt befängt. Programledarna och kocken var mycket tvivlande men testade och fann att det fungerade. Inga röda ögon vid lökskalningen. Idag har jag provat för första gången och jag måste säga att det känns nästan som ett cirkustrick. Tändsticka i munnen (svavlet utåt), hackning börjar. Inte en tår, inte tillstymmelse till irritation i ögonen. Det var kanske en ovanligt snäll lök? Ut med tändstickan, då. Genast kommer svedan i ögonen.

Vilken kemisk/fysisk process verkar här? Ni måste prova.

%d bloggare gillar detta: