Arkiv | januari, 2014

Idag Tranströmer, Svenbro och Strunge

30 Jan

Tema lyrik bland dagens nyinkomna titlar i nätantikvariatet. Tomas Tranströmer, Jesper Svenbro, Michael Strunge, Arthur Rimbaud och flera gubbar. Inga gummor idag.

IMG_0998IMG_1001

Joking Bad

29 Jan

Jag är kanske lite sen på det, över tio miljoner visningar, men jag såg detta klipp först idag. Riktigt roligt är det, i alla fall, men du bör ha sett hela Breaking Bad för att uppskatta det till fullo.

Istället för Molanders

28 Jan

Premiär igår för Tjockare än vatten. Segt och förutsägbart förstaavsnitt. Är det detta som valdes istället för en andra säsong av Molanders? Jag tycker att det är konstigt att Molanders inte fick en fortsättning. Varför öht dra igång en så stor produktion och sedan inte fullfölja när serien var så bra och fick så mycket uppskattning? Mycket konstigt. Här försöker ansvariga förklara sig.

”Vi har som ambition att bidra med nyskapande svensk dramatik i världsklass. Vi vill ha utrymme för att pröva nya vägar och hitta nya uttryckssätt… När vi fattar beslut om en säsong två tittar vi på saker som genomslag, engagemang och uppskattning”, skriver programchef och programbeställare.

Men Tjockare än vatten är ju i exakt samma genre som Molanders, bara segare, och mer fånigt TV-teatral. Det som var så bra med Molanders var ju att berättelsen kändes på riktigt och var välgjord som något utländskt, typ danskt eller anglosaxiskt. Tjockare än vatten har alla de brister som gör en svensk TV-serie typiskt svensk. Den är övertydligt spelad, tempot är orimligt långsamt i scenerna och vändpunkter och överraskningar är förutsägbara och väntade.

Ulf Kvensler, som är skapare av Molanders, är Sveriges bästa TV-författare. Synd att han inte får större utrymme att arbeta på.

Eller som Johan Croneman skriver i DN: ”Det finns något allvarligt tondövt över hela ekipaget.”

Typiskt svenskt TV-drama, alltså.

Naperville

27 Jan

Idag läste jag i DN om en kommande bok som heter Brief, skriven av Joe McCormack. Nätsökande gav vid handen att han bor i Naperville, Ohio. En timme senare såg jag den här intervjun med Bob Odenkirk, Saul Goodman från Breaking Bad. Han kommer också från Naperville. Sortera under meningslösa sammanträffanden.

Yes Wawrinka!

21 Jan

Vilken glädje att Stanislas Wawrinka äntligen knäckte Novak Djokovic. Två ruskigt täta femsetare i Australian Open och US Open förra året som slutade med förlust blev idag vinst i lika tight match med 9-7 i avgörande set. Han är helt klart min favoritspelare nu när David Nalbandian slutat. Stan är obesegrad i år, tror jag, och Djokovic förlorade i Australien för första gången på fyra år.

Morgonläsning: ”The Fourth State of Matter” av Jo Ann Beard

11 Jan

Sydsvenskan har blivit Hemmets Journal. Dagens pappersupplaga har en bild på en kaffekopp som täcker halva förstasidan tillsammans med rubriken ”Med en smula fantasi i degen”. Kakrecept som huvudnyhet. Vart är medievärlden på väg? Istället läste jag den här essän till morgonkaffet. Den är skriven 1996 och berättar om en händelse som utspelar sig 1991, men texten har ändå större aktualitets- och läsvärde än Sydsvenskas heta kakrecept.

Jo Ann Beard skriver i samma luddiga genre som David Sedaris och John Jeremiah Sullivan. WS Sebald kan kanske räknas dit också, memoar/essä. Det är en genre jag dras till allt mer när det känns som att jag genomskådat de flesta trick som finns i fiktionsförfattarens låda.

Här är en intervju med författaren. Ett citat från samma intervju antyder vilken stil hon arbetar i:

I worked once for a woman who was younger than me; she had me doing things like bringing her bagels and guarding her car when it was illegally parked. I liked her quite a lot and liked the job too, mainly because I could smoke while I guarded the car. Then she ran across a piece I had published in The New Yorker and almost had a coronary. She couldn’t adjust her idea of who this person she saw every day was. It’s like a box of paperclips had started talking to her. She just kept staring at me all day, and her friends kept coming by and laughing at her. To them this was high hilarity, that their colleague had underestimated her box of paperclips. At the end of the day she called me into her office and said: “You don’t know it, but The New Yorker is a big deal.

I might be making it sound bad, but it was actually pretty great, all of it. The cigarettes, sitting on a fire hydrant in the sunshine, this woman’s genuine desire to let me in on my good fortune.

Tenser said the tensor

4 Jan

Del tha Funky Homosapien har gjort en ny skiva. Han gör en Beyoncé med sin senaste skapelse och släpper den helt oväntat nu – gratis streamad dessutom. Lyssna här.

I början på nittiotalet gjorde Del ”Mistadobalina”, en låt som jag förknippar med Alfred Besters The Demolished Man. Om jag någon gång skulle behöva ett hjärnlås för att hindra tankeläsare att komma in i min skalle, skulle jag använda Mistadobalina.

%d bloggare gillar detta: